_.

Fick en stund över och satte mig och läste senaste numret av Idrott & Kunskap (nr 4, 2011). Där hittade jag en intressant artikel om arv kontra miljö, som återkopplar till 10 000 timmarsregeln. Artikeln inleder:

"När Usain Bolt leker med övriga världseliten, Jelena Isinbajeva flyger igen och Leo Messi förvandlar stjärnbackar till koner – då häpnar vi. Sedan vill vi förstå. Hur är det möjligt? Klassiskt är den eviga frågan om arv kontra miljö. Enligt professor Anders Erikson (I&K nr 4 2010) är mästarreceptet 10 000 timmar av systematisk träning (deliberate practice), det vill säga miljö. Men Erikson bortser från genetiken, menar sydafrikanska forskare som nu utmanar den i idrottsvärlden så omhuldande teorin."

I artikeln förs diskussionen om man föds till världsstjärna eller om det är något man blir av hård träning och disciplin. För att nå eliten menar Erikson att man bör ha lagt ner ca 10 000 timmar av systematiskt träning inom sitt område innan 20 års ålder (http://www.psy.fsu.edu/faculty/ericsson/ericsson.exp.perf.html). Detta benämns även som 10 000 timmarsregeln. Men stämmer det verkligen att man blir expert efter 10 000 timmar? Forskarna i artikeln menar att så inte är fallet. De säger att det finns individer som nått toppen på betydligt mindre tid än så, till exempel Michael Phelps som placerade sig som femma på OS i Sidney, blott 15 år gammal med ca 4000 timmar i bagaget. Men de menar också att de finns de som lägger ner 20 000 timmar eller mer inom sitt område och aldrig når eliten. På grund av detta, menar forskarna, att även generna måste spela roll.
I artikeln nämns en studie av den fransk-kanadensiske professorn Claude Bouchard. Studien följde en grupp, bestående av hundratals otränade individer, som under fem månader tränade under samma program, men fick olika resultat i slutet av testperioden. Detta kan vara ett resultat av individernas genuppsättning. Men det kan även tilläggas att resultatet delvis kan ha påverkats noggrannheten i följandet av träningsprogrammet såväl som motivation.
Än finns det många obesvarade frågor kring fenomenet arv kontra miljö och forskare fortsätter sökandet efter svar på dessa frågor. Hur framtiden ser ut är ännu okänt, men den som lever får se.

För den som vill veta mer om den här typen av frågor och andra frågor som berör idrott och kunskap kan jag rekommendera tidningen Idrott & Kunskap (http://www.idrottochkunskap.se/). Artikeln jag refererat till heter Gudomliga gener? och är skriven av Christian Carlsson. Artikeln återfinns i Idrott & Kunskap nr 4, 2011.