Cruise

Var börjar man? Vi kan börja där allt startade. Med en flygresa som var kortare än trott. Iklädda våra Team Sweden outfits så satte vi oss sedan på bussen som abonnerats enbart för oss. Fram till hotellet för att åka till stan och se vad Finland hade att erbjuda. Äcklig wok för vissa som gick på niten att inte äta på det välkända Hesburger. Vidare hem för att sova ikapp de sovtimmar vi missat samma morgon, för att sedan beställa pizza till hotellet. Behöver jag säga att det var just min pizza som inte kom? Just my luck, lite så. Problemet löste sig till slut och rätt pizza leverades till rätt person.

Efter pizzan var det dags för den viktiga sömnen. Vi somnade alla som små barn i våra 4 stjärniga hotell-sängar, med fläkten på det högsta. (Vi som hade fläkt vill säga.)

Vid frukost hände det som vi väntat på skulle hända. Ett tecken av bästa slag. Låten som spelas på radion sjunger om och om igen "Where the eagles fly.." Och det var nog det som gjorde att vi presterade vårt allra bästa på en förträning som var relativt knäpptyst, då musiken inte tycktes vilja arbeta med oss. Istället räknade vi oss genom hela programmet, men det är ju ingen big deal. Vi satte allt ändå.

Efter många jobbiga timmar med att inte göra någonting, var det äntligen dags för att få beträda golvet. Efter att ha hyllats av våra svenska fans på läktaren ställde vi upp, redo att göra det vi gör bäst.

Och som vi gjorde det. Vem var förvånad egentligen? Med ett klockat program grät vi oss genom korridoren till tv'n som skulle visa oss det vi redan visste. Vi hade satt programmet bättre än någonsin, och ytterligare några tårar föll. Återigen gick det någon timme där vi bara satt och väntade och längtade till en prisutdelning vi sent skulle glömma.

Third place cheer all female, from sweden. Knäpptyst. Vi var ju faktiskt två svenska lag i just den här klassen. Båda satt bredvid varandra. Spännigen var stor. POWER CHEER AND DANCE EAGLES. Det var omöjligt att inte skrika av glädje och sportsmanna-andan fick vänta. Vi var lyckligast i världen och den medalj vi fick runt halsen kändes som guld. Med hopp och skrik firade vi vad vi länge väntat på. Plötsligt har vi visat Europa att Sverige, återigen, är några att räkna med.

Fantastiska tjejer. Först kötta sen shotta. Ikväll är det party. WAAACKA WAAAACKA!!!

Grattis även till Dragons som placerade sig på 5:e plats.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0